Skapa rätt organisatoriska förutsättningar!
Myndighetsledningen har det formella, men inte alltid det operativa ansvaret i det förebyggande arbetet mot korruption. Ledningen behöver därför skapa förutsättningar för verksamheten genom att fatta beslut som säkerställer ordning och struktur.
Det måste finnas resurser för att hantera grundläggande myndighetsuppgifter
Att säkerställa god ordning och struktur handlar dels om att ha regler och kompetens på plats. Men det behöver även finnas tillräckliga resurser för att arbeta på ett sätt som minskar riskerna för korruption. Ett exempel på detta är att använda arbetsrotation i särskilt riskutsatta områden såsom upphandling. Ett annat är att bemanna med fler än en person i arbete och beslut om till exempel inköp, avtalsuppföljning och rekrytering.
Generellt sett är det också viktigt att det inte är för krångligt för anställda att lyfta problem eller anmäla misstankar om korruption. Om man inte vill vända sig till sin närmsta chef ska det finnas möjlighet att prata med någon annan. Ingen ska heller behöva tveka att lyfta sina misstankar på grund av rädsla för att upplevas som besvärlig eller för att det stoppar upp verksamhetens produktion. Det får till exempel inte upplevas som en belastning att man anmäler sig jävig, anmäler en bisyssla eller uppmärksammar brister i arbetssätt.
Följ upp förutsättningar och kunskaper!
Undersök om chefer och medarbetare upplever att de har rätt förutsättningar för att lyfta problem, misstankar eller liknande, och om de har kunskap om vart de ska vända sig. För att återkommande följa upp upplevelsen och kunskapen kan frågor om detta ställas i till exempel medarbetarenkäter och medarbetarsamtal.
Närvarande ledarskap effektivt verktyg mot korruption
Chefer som är närvarande är en effektiv förebyggande insats mot korruption enligt studier. I det här sammanhanget handlar ett närvarande ledarskap om att vara tillgänglig för att stödja medarbetare i etiskt svåra situationer där det inte är självklart hur de ska bete sig. Ledare som är öppna för diskussioner av det här slaget sänker tröskeln för anställda som vill lyfta problem på ett tidigt stadium. Ett närvarande ledarskap kan också innebära att chefer är mer lyhörd för förändringar i beteende hos enskilda eller i arbetsgrupper. Men chefer behöver både tid och kunskaper för att utöva ett närvarande ledarskap som förbygger korruption. Och det är myndighetsledningen som ansvarar för att göra detta möjligt.
Stödfunktioner behöver få mandat och inflytande i beslut
Såväl myndighetsledningen som övriga chefer och medarbetare behöver kontinuerlig vägledning från stödfunktioner, till exempel i komplexa juridiska ärenden eller personalfrågor. En effektivt fungerade stödverksamhet som har ett bra samarbete med kärnverksamheten bidrar till att anställda undviker att göra fel. Det bygger också kontinuerligt kompetensen i frågorna.
Men stödfunktioner, såsom verksjurist och HR, behöver även ha reella möjligheter att påverka utvecklingen av verksamheten, till exempel genom att vara delaktig i strategiska beslut. Statskontoret har flera gånger konstaterat att stödfunktioner som är gömda, underbemannade eller inte har tillräckligt mandat får svårare att göra sig hörda i ledningen vilket kan leda till att frågor som rör arbetet mot korruption undervärderas. I längden kan det leda till att verksamheten bli ineffektiv och rättsosäker.
Myndighetsledningen behöver säkerställa att dessa funktioner får inflytande. Hur detta går till kan skilja sig mellan olika organisationer. På vissa myndigheter behöver myndighetschefen fundera extra mycket över ledningsgruppens sammansättning för att täcka in olika perspektiv men det är också viktigt att tänka på att representation inte alltid går att likställa med inflytande i beslut. Hur ledningsgruppen arbetar mellan möten och vilka funktioner och personer de då involverar har också stor betydelse för hur olika frågor värderas och prioriteras. En annan viktig aspekt är hur och vem som planerar och sätter agendan för ledningsgruppen.