Lägesbild om korruptionsarbetet
I Statskontorets första lägesrapport av myndigheters arbete mot korruption ser vi att de flesta myndigheter använder flera olika åtgärder för att upptäcka och förebygga korruption och oegentligheter.
I jämförelse med tidigare undersökningar analyserar fler myndigheter riskerna för korruption och inrättar någon form av rutin eller kanal för hantering av misstänkta fall av korruption. Men det finns behov av att fortsätta – fördjupa, integrera och strukturera – arbetet för vidare utveckling.
Grundläggande åtgärder är enklare än andra
Vi konstaterar att många myndigheter har genomfört grundläggande åtgärder som att ta fram interna styrdokument och rutiner eller beslutat om en intern ansvarsfördelningen för det operativa arbetet mot korruption. Relativt många har även valt att inkludera information om korruption i sin introduktionsutbildning. Samtidigt förefaller det vara mer utmanande för myndigheterna att få till ett fördjupat, integrerat och kontinuerligt arbete mot korruption. Det är färre som följer upp medarbetarnas kunskaper och som gör särskilda riktade utbildningsinsatser för chefer. Det är många som inte lyckats integrera aktiviteter mot korruption i redan befintliga arbetsprocesser. För en del är det utmanande att göra riskanalyser som är av sådan kvalitet att de kan ligga till grund för nödvändiga och effektiva insatser.
Vi ser också att det finns en snäv förståelse av begreppet korruption, där en del myndigheter sätter likhetstecken mellan korruption och mutbrott. Ibland gör myndigheterna också skillnad på arbete mot korruption och oegentligheter och mer allmänt arbete mot intressekonflikter, jäv och bisysslor vilket kan leda till otillräckliga insatser.
Ett effektivt skydd mot korruption kräver en kombination av åtgärder
Det finns ett behov av att utveckla myndigheternas arbete ytterligare för att det ska ge ett effektivt skydd mot korruption. Ett strukturerat arbete mot korruption måste bygga på en ändamålsenlig kombination av olika arbetssätt. Arbetet behöver vara riskbaserat, verksamhetsanpassat och integrerat i befintliga processer. Chefer behöver medvetet ange tonen för vilka beteenden och förhållningssätt som ska prägla arbetet på myndigheten. Detta är centralt för att utveckla en god förvaltningskultur och på så sätt motverka korruption.
Vi konstaterar också att det redan idag finns stöd och viktiga expertkunskaper vid de samverkansmyndigheter som regeringen har pekat ut i uppdraget till Statskontoret. Det finns därmed goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av de statliga förvaltningsmyndigheternas arbete mot korruption.